Frukost – en perfekt start på dagen!

En bra frukost ska innehålla långsamma kolhydrater, proteiner och nyttigt fett. Långsamma kolhydrater är viktigt för ett stabilt blodsocker. Protein är kroppens byggstenar och fett behövs för att fettförbränningen ska fungera. Frukosten lägger grunden för hela dagen och det är därför viktigt att detta mål är rejält.

Snåla inte på frukosten. Energin du får i dig på din rejäla frukost kommer du ändå att förbruka under dagen.

Det här är ingredienserna till en bra frukost!

• Grovt bröd med hela korn
• Tunna skivor kalkon
• Avokado
• Makrill i tomatsås
• Måbra-ägg berikade med omega-3 fettsyror
• Hemmarostad müsli med linfrön och solrosfrön
• Naturell yoghurt
• Kanel
• Keso
• Tomat

Nyttigt bröd till frukosten:

Low Carb-bröd med Gojibär:
1 limpa

4 dl linfrön
1 dl sesamfrön
100 g blandade nötter, tex hasselnötter och mandel
1 dl torkade Gojibär
50 g kruskakli
2 tsk bakpulver
1 1/2 msk brödkryddor
50 g smält smör
1 dl crème fraiche
250 g keso
6 ägg

dekoration 2 msk solrosfrön

1. Sätt ugnen på 175 grader
2. Blanda alla ingredienser i en skål och häll över i en brödform.
3. Strö över solrosfrön och sätt in i nedre delen av ugnen i ca 1 timme.

detta brö innehåller ytterst lite kolhydrater. det går utmärkt att frysa och lägga i brödrosten.

Gojibär (Lycium barbarum) anses vara bland det bästa som man kan äta och är en storsäljare i hälsoaffärer världen över. Växten kallas i Sverige för Bocktörne och odlas ibland som trädgårdsväxt.

I Kina och områdena runt Himalaya talar man om Gojibär som källan till god hälsa och ett långt liv. Diabetes, cancer och de vanliga välfärdssjukdomarna som sprider sig alltmer i västvärlden är ovanliga häromkring och människor som blir över 100 år gamla är ingen ovanlig syn.

Gojibär har använts i den kinesiska läkekonsten i tusentals år och modern forskning har nu också börjat påvisa de unika egenskaper gojibären innehar.

I Asien talar man om att konsumtion av gojibär kan göra att man:

• Blir starkare och får mer energi
• Blir mer motståndkraftig mot bakterier, svamp och virus
• Ser yngre ut och känner sig yngre
• Får bättre syn
• Blir bättre i sängen
• Sover bättre
• Ökar sin produktion av vita och röda blodkroppar
• Stressar mindre
• Minskar sin oro
• Får starkare hjärta
• Sänker sitt blodtryck
• Sänker sitt kolesterolvärde
• Förbättrar sin blodcirkulation

Gojibär är som det säkert redan framgått alltså fullspäckat av uppbyggande och stärkande näringsämnen, som t.ex.:

• 6 ggr mer betakaroten än i morötter – bästa medicinen för ögonen
• Det enda livsmedel hittills som stimulerar produktionen av mänskligt tillväxthormon
• Komplett proteinkälla, innehåller 18 aminosyror
• Innehåller mer än 21 spårämnen såsom fosfor, järn, zink, germanium, selen, koppar och kalcium
• Rikligt med vitaminer – A-vitamin, B1, B2 och B6-vitamin, C-vitamin samt E-vitamin
• Viktiga fettsyror
• Beta-sitosterol som anses sänka kolesterolhalten och motverka prostataförstoring.
• Mycket hög andel antioxidanter, 10 ggr mer än blåbär, som räknas som en mycket god källa till antioxidanter

Men det bästa med dessa fantastiska bär sparar vi till sist – smaken! De är väldigt smakrika och goda – lite söta med inslag av tranbär och körsbär.

Gojibär kan avnjutas i sallader, i smoothies och andra mixade drycker eller bara som de är som mellanmålssnacks. De positiva effekterna kommer inte att vänta på sig!

LAX, GOTT OCH HÄLSOSAMT!!

Fisk är nyttigt. Det kanske inte kommer som någon överraskning, men nu har amerikanska forskare vägt samman en stor mängd undersökningar och lyckats räkna ut precis hur nyttigt det är.

Genom att äta en till två portioner fisk i veckan minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdom med 36 procent och risken att drabbas av för tidig död oavsett orsak med 17 procent.

Det kan jämföras med effekten av de blodfettsänkande läkemedlen i gruppen statiner, som minskar risken att drabbas av för tidig död med 15 procent.

Det är de marina omega-3-fettsyrorna EPA och DHA som står för den skyddande effekten på hjärtat. Forskarna visar i sin genomgång att det krävs ganska lite av fettet för att uppnå de positiva effekterna.

- Det räcker med 250 milligram per dag för att få den största delen av effekten och efter 750 milligram per dag får man ingen ytterligare effekt, säger Jana Pickova, forskare vid Statens lantbruksuniversitet och specialiserad på omega-3-fett i livsmedel.

Men det är skillnad på fisk och fisk när det gäller innehållet av omega-3-fett. Mest nyttigt fett av alla fiskar har den odlade laxen, den har mer än dubbelt så mycket omega-3-fett som den vilda laxen.

Acai - supernyttigt bär

Acaibär är det hetaste i USA, när det gäller hälsa. Det är ett litet, svartlila bär och listan över bärets nyttigaste egenskaper är hur lång som helst.

Bäret är proppfullt med antioxidanten antocyanin - det är mer än tio gånger så mycket antocyanin i acaibär jämfört med rödvin. Dessutom är bären en ren vitaminbomb och innehåller en lång rad mineraler samt omega- 9-fettsyror.

Amerikanska forskare har dessutom kommit fram till att acaibär angriper cancerceller. En studie visade att bäret förstörde upp till 86 procent av leukemicellerna. På grund av det stora innehållet antioxidanter ska acaibäret ätas färskt eller snabbfrysas. Och det är på det sättet som vi hittar acai i Sverige av Acai Stockholm.

Nya rön om fiskolja och dess betydelse för hjärnan, hjärtat och lederna.

Professor Tom Saldeen

Enligt en relativt ny teori skulle fiskolja spela en betydelsefull roll då det gäller vår utveckling från apmänniskor till människor, homo  sapiens. När våra förfäder apmänniskorna som bodde i Afrika började äta fisk förefaller fiskdieten ha verkat som rena gödningen för hjärnan, som under en relativt kort period ökade tre gånger i storlek. medan kroppsstorleken påverkades betydligt mindre. Parallellt med storleksökningen påverkades hjärnans funktion positivt. Man anser att fettsyrorna i fisken skulle ha varit av avgörande betydelse för den mänskliga intelligensens utveckling och ligga bakom att vi med vår stora hjärna blivit skapelsens krona. Våra förfäder i östra Afrika skulle således haft en utvecklingshistorisk fördel genom att de började leva på fisk.

Studier har visat att fettsyremönstret i fiskar från detta område ligger närmare människohjärnans än någon annan näringskälla. Fiskfettsyror behövs även i fortsättningen om vi skall fortsätta att utveckla vår hjärna.

Mot bakgrund av ovanstående är det inte förvånande att de gamla talesätten att man blir intelligent av att äta fisk eller att fisk är föda för hjärnan uppkommit. Studier har visat att tillförsel av fiskfettsyror eller fiskolja kan öka problemlösningsförmågan hos små barn och intelligenskvoten hos barn i skolåldern. En studie har visat att hjärnans funktion kan förbättras redan kort tid efter intag av fiskfettsyror vilket medfört att ungdomar i Japan börjat inta fiskolja inför proven i skolan i förhoppningen om att resultaten skulle bli bättre. Barn med låga halter av fiskfettsyror i sina celler har befunnits ha lägre prestationsförmåga i till exempel matematik och svårigheter både att somna in på kvällen och stiga upp på morgonen. Fiskolja har prövats med god effekt på barn som är hyperaktiva och splittrade med exempelvis minskad uppmärksamhet i skolan.

Vidare har fiskolja visat sig ha effekt på depression. Vid depression ses ofta en minskad koncentration av serotonin i hjärnan. Serotoninkoncentrationen har visat sig vara kopplad till koncentrationen av omega-3 fettsyror, speciellt DHA varför det är tänkbart att fiskolja vid depression verkar genom samma mekanismer som vissa nya mediciner mot depression, nämligen genom att öka serotoninkoncentrationen i hjärnan. Fiskolja har också visat sig ha en viss effekt på demens både när denna är orsakad av blodkärlsförändringar och när den är orsakad av Alzheimer.

Experimentella studier har visat att stabiliteten hos fiskoljan (antioxidantinnehållet) har stor betydelse för effekten på hjärnan. Intag av stabil fiskolja ökar halten av DHA i hjärnan och ökar också det så kallade kväveoxidsyntaset. en viktig länk i hjärnans kommunikationsnät.

Kväveoxidsyntaset är nödvändigt för bildningen av kväveoxid som har stor betydelse för inlärning och minne. Dessa positiva förändringar är mycket starkare efter intag av stabil fiskolja, dvs fiskolja där den ursprungliga antioxidantaktiviteten återställts, än efter tillförsel av fiskolja som inte är skyddad av ett optimalt antioxidantinnehåll. Vid tillförsel av fiskolja är både fettsyrorna EPA och DHA betydelsefulla för hjärnans funktion. En del EPA omvandlas i kroppen till DHA och EPA hämmar nedbrytningen av DHA.

Om våra förfäder apmänniskorna kan sägas vara upphovet till vår kunskap om fiskolja och hjärna, har vi fått kunskapen om fiskoljans betydelse för hjärtat och lederna från eskimåerna.

Trots att eskimåernas diet har mycket högt fettinnehåll är såväl hjärt-kärlsjukdom som ledbesvär mycket sällsynta bland eskimåerna. Detta har visat sig bero på att det fett de intar är av ett slag som visat sig vara mycket nyttigt. Det nyttiga fettet finns i fet fisk och andra djur som lever på stort djup i haven. För att fiskarna över huvud taget skall kunna röra sig och överleva i det mycket kalla vattnet måste deras fett vara mjukt, vilket beror på det höga innehållet av omega-3 fettsyror.

Omega-3 fettsyror som EPA och DHA gör också cellerna hos människan mjukare och mera formbara. Därmed blir även lederna och huden mjukare och blodkärlen mera elastiska.

Omega-3 fettsyrorna har stor betydelse för cellernas formbarhet och funktion. Formbarheten beror till stor del på fettsyrornas struktur. Medan mättade fettsyror är raka är omega-3 fettsyror som EPA och DHA kraftigt böjda beroende på sina dubbelbindningar. Mättade, raka fettsyror sitter tätt  packade i cellväggen som då blir stel medan kraftigt böjda fettsyror som EPA och DHA inte kan packas så tätt eftersom de tar mera plats vilket gör cellväggen mjukare och mera formbar.

Vi observerade för många år sedan att svenskar som dör i hjärtsjukdom har mycket låga halter av omega-3 fettsyror i sitt hjärta. och vi beslöt då att försöka studera om tillförsel av fiskolja med omega-3 fettsyror kunde motverka hjärtdödsfall. Vi kunde då konstatera att intag av stabil fiskolja kunde stabilisera hjärtat så att oregelbunden hjärtverksamhet, eller så kallade kammarflimmer kunde förhindras. Kammarflimmer är den vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd. Plötslig hjärtdöd är i sin tur vår vanligaste dödsorsak och drabbar ca 20 000 individer i Sverige årligen. Det totala dödsantalet i vårt land är ca 90.000, varav hälften beror på bjärt- kärlsjukdom. I dag, många år senare vet vi att fiskolja. fet fisk eller omega-3 fettsyror verkligen kan förebygga plötslig hjärtdöd. 15 olika studier omfattande totalt ca 65 000 personer har visat att dödligheten kan sänkas med 20-30%. En anledning till att plötslig hjärtdöd är så vanlig kan vara att vi minskat vårt intag av omega-3 fettsyror med ca 80% under de senaste 80 åren.

I ett flertal experimentella och kliniska studier har vi studerat effekten av naturlig stabil fiskolja. En naturlig fiskolja är inte kemiskt förändrad och innehåller maximalt 38% omega-3 fettsyror. Intag av fiskolja resulterade i en kraftig sänkning av triglyceriderna i blodet hos försökspersoner och patienter. Förhöjda triglycerider är en viktig riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom. Studier på Över 50 000 personer har visat att en ökning av triglyceriderna på 1 mMol/L ökar risken för hjärt- kärlsjukdom med 32% hos män och 76% hos kvinnor.

Högt kolesterol hos personer med låga triglycerider är ofarligare än högt kolesterol hos människor med normala eller höga triglycerider. Höga triglycerider i kombination med låg halt av det goda kolesterolet (HDL) en kraftig riskfaktor. En hög triglycerid/HDL-kvot är 16 farligare än en låg triglycerid/HDL-kvot. Vi har genom egna försök och studier av litteraturen inte kunnat finna någon substans eller medicin som har bättre effekt på triglyceriderna än naturlig stabil fiskolja. Fiskoljan ökade också det goda kolesterolet  och minskade halten av det onda kolesterolet (LDL) måttligt hos många. men inte alla undersökta.

En mycket intressant effekt av fiskolja på det onda kolesterolet är att fiskolja påverkar LDL-partikelns struktur att den blir större och mindre tät och därmed mindre benägen att framkalla åderförkalkning. Naturlig stabil fiskolja minskade också lipoprotein (a) som är en ärftlig, viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Av speciellt intresse är fiskolja hos kvinnor i menopausen som har hormonterapi. Hormonterapin minskar det onda, och ökar det goda kolesterolet. Hormonterapin minskar dock inte insjuknandet i hjärt- kärlsjukdom, vilket kan bero på att triglyceriderna samtidigt ökar. Fiskolja som sänker triglyceriderna kan därför rekommenderas till kvinnor i menopaus som har hormonterapi.

Även ledsjukdomar och andra inflammatoriska tillstånd är sällsynta hos eskimåerna. Förklaringen till detta är att fettsyrorna omvandlas till nyttiga hormonliknande ämnen som motverkar inflammation. Förutom att göra cellväggarna mjukare och därmed lederna och muskulaturen mjukare verkar sålunda omega-3 fettsyrorna genom att ge upphov till gynnsamma hormonliknande ämnen som motverkar inflammation. Att dessa förändringar äger rum i kroppens alla celler förklarar varför tillförsel av fiskolja kan ha effekt på så skilda organ som hjärna, hjärta, leder, blodkärl och hud.

En analys av resultaten från 10 olika studier visade sammantaget att tillförsel av fiskolja minskar antalet ömma leder och ledstelheten hos patienter med reumatiska besvär. Naturlig stabil fiskolja visade speciellt gynnsam effekt på ledstelhet. Fiskolja visade sig motverka ledsmärta och minska behovet av mediciner mot värk. Fiskoljan verkar genom samma mekanismer som värk- och inflammationshämmande mediciner inklusive de nya så kallade COX-2 hämmarna (Celebra, Vioxx). Dessutom har fiskolja en unik specifik effekt genom att hämma nedbrytningen av ledbrosket.

Fiskoljans inflammationshämmande egenskaper kan också användas i andra sammanhang. Allergiska besvär från näsa, ögon och luftrör kan påverkas positivt av fiskolja, men behandlingen bör helst påbörjas några veckor före förväntade besvär. Även inflammatoriska förändringar i mage och tarm som magkatarr, Crohn:s sjukdom och ulcerös kolit kan påverkas positivt av fiskolja. Vi har speciellt intresserat oss för den form av magkatarr som framkallas av störningar i mönstret av hormonliknande ämnen. Dessa störningar motverkades av naturlig stabil fiskolja.

Fiskolja är det i särklass bäst dokumenterade naturläkemedlet. Naturlig fiskolja har använts av ett stort antal personer över hela världen i många år utan att några allvarliga biverkningar kunnat  upptäckas. Studier har dock visat att koncentrerade fiskoljor kan ge ökad blödningstendens och  förkortad koagulationstid i samband med intag av blodförtunnade medicinen Waran.

Då Waranet kombinerades med naturlig fiskolja sågs däremot inga biverkningar. Vi har kontrollerat blödningstiden på hundratals personer som fått naturlig stabil fiskolja och inte sett något fall med ökad blödningstid. Nyligen har visats att högkoncentrerad fiskolja kan upphov till mindre önskvärda effekter hos hjärtsjuka, vilket tycks bero på att preparationen inte varit stabil.

 Sammanfattningsvis, har stabil fiskolja mycket intressanta effekter. Allra mest intressant är effekten på oregelbunden hjärtverksamhet och plötslig hjärtdöd. Fiskoljan förbättrar också blodfetterna, lindrar ledproblem och förbättrar hjärnans funktion. Om den sistnämnda effekten kommer att få  höra mycket mera under de närmaste åren.

Gott, proteinrikt och nyttigt!!!

Quinoa

Vad är quinoa? Quinoa är en ört som växer vilt i sydamerika och i Sverige även kallas mjölmålla. Dess frön är ätliga och näringsinnehållet är mycket bra. Quinoa innehåller mycket protein (12-18 %) och har ett balanserat innehålll av essentiella aminosyror, något som gör att det är ett livsmedel som är bra lämpat för vegetarianer. Dessutom ger quinoa ett bra tillskott av kostfibrer, fosfor, magnesium och järn. Quinoa innehåller inte gluten. Hur använder man quinoa? Quinoa kan användas som alternativ till t.ex. ris och cous-cous. Smaken är neutral och något nötig.

Hur tillagas quinoa? Man börjar med att skölja quinoan väl, bäst resultat får man om man blötlägger fröna en stund, gärna några timmar. Detta gör man för att ta bort saponiner, bitterämnen som även påverkar matsmältningen. När fröna är sköljda kokas de med dubbel mängd vatten (2 dl vatten till 1 dl quinoa), kokningen ska ske på låg temperatur (jämför med att koka ris). De ska koka cirka 15 minuter tills konsistensen är som pastans al dente (mjuka men med något tuggmotstånd), när de är klara har grodden ploppat ut vilket gör att det ser ut som att fröna fått svans.

Gurkmeja stoppar sjukdomar

Det blir en gul jul i år! Gurkmeja med den härliga gula färgen är en av de viktiga IFD-kryddorna i den nya inflammationsdämpande IFD-maten. Nu får den får allt större intresse för sina hälsobringande effekter. Gurkmejan kan stoppa sjukdomsförloppet hos alzheimer och hejda tillväxten av cancer visar laboratorieförsök.

Professor emeritus Stig Bengmark publicerade 2006 en genomgång av en lång rad studier som gjorts om gurkmeja (ref nedan). Resultat från djurförsök har visat att gurkmejan ger skydd mot arteroskleros, som leder till hjärt-kärlsjukdom, alzheimer och sjukdomar i bukspottskörtel, lever och lungor. Laboratorieförsök med gurkmeja har visat hejda tillväxten av olika sorters cancertumörer, bland annat bröstcancer, lungcancer, hudcancer och prostatacancer.

Gemensamt för många av de vanligaste kroniska sjukdomarna är just att de är inflammatoriska, och därför är gurkmeja så viktigt. Gurkmejan har flera nyttiga egenskaper och är en mycket kraftig antioxidant, tio gånger starkare än vitaminer. Antioxidanter ger skydd mot fria radikaler, de instabila syremolekyler som kan skada celler och viktiga molekyler i kroppen.

Gurkmeja är billig och ofarlig för människan även i stora mängder. Den finns rikligt i det indiska köket, och en genomsnittlig indier äter 80–200 milligram om dagen. Det är gurkmejan som ger curry den gula färgen.

Gurkmejan består till fem procent av färgämnet curcumin, som motverkar inflammation genom att hämma cellernas utsöndring av en signalmolekyl som är central vid inflammatoriska processer. Curcumin hämmar också så kallade cox-2-gener och förhindrar på det sättet att inflammationsproteinet cox-2 bildas (cyclooxygenase-2). Det hämmar inflammatoriska mediatorer som NFkappaB, lipooxygenase (LOX), and inducerbar kväveoxid syntas (iNOS).

Den rekommenderade dosen per dag (enligt forskningslitteraturen) är en rågad matsked per dag.

Gurkmeja är en tropisk ört
Gurkmeja ingår i familjen ingefärsväxter och heter Curcuma longa på latin.
Det är en flerårig ört med kraftig jordstam, som innehåller färgämnet curcumin. Den torkade jordstammen används både för att färga växter och bakverk. Den är också en viktig beståndsdel i curry. Den härstammar från tropiska delar av Asien, finns fler än 30 Curcumin varianter (Ziniberaceae) och den odlas bland annat i Indien, i Kina och på Java. Inom folkmedicinen har den bland annat använts för att bota inflammatoriska åkommor.

[Molekylstruktur för curcuminoid]

Aktiva delen är curcuminoider och bisabolane-type sesquiterpenes (ja det heter så). Senare forskning har kunnat visa på de molekylära mekanismerna för dess biologiska funktion (se artikeln nedan).

Referenser
Hideji Itokawa et al., Recent advances in the investigation of curcuminoids, Chinese Medicine 2008, 3:11.

Bengmark, S., Curcumin, an atoxic antioxidant and natural NFkappaB, cyclooxygenase-2, lipooxygenase, and inducible nitric oxide synthase inhibitor: a shield against acute and chronic diseases. J Parenter Enteral Nutr, 30(1):45-51, 2006.

Läs även Dr Mercolas sammanställning på hälsoeffekter av gurkmejan:

• stärker och förbättrar matsmältningen
• stödjer hälsosam leverfunktion och detox
• är renande för blodet
• innehåller curcumin som motverkar bl a cancer, artrit och alzheimer.

ref är för lång så sök på "turmeric" och artikeln heter Super Spice Secrets: Can Miracle Spice Stop Cancer